Några skrämdumpar från igår (och vitt skilda känslolägen):
Tjenispenis.
Jag kunde inte sova igår pga läste igenom Zara Larssons kommentarsfält till halv fem på morgonen istället (tro mig det går inte att sova efter det, en blir alldeles för mörkrädd). Alltså, det ESKALERAR verkligen. Det verkar inte finnas några som helst gränser kvar för vad folk tar sig rätten att skriva till henne. Och tveklöst mest om vad de tar sig rätten att skriva om hennes kropp.
Jag är så komatrött på kvinnohatet att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag satte mig ute på balkongen när det nästan blivit morgon och helt uppgivet bara - det kommer inte att finnas ett slut på det här?
MEN, så finns det ju hjältar också. De som försöker föra en pedagogisk, lugn och klok debatt på cyberspace i timmar, dagar, veckor. Tyvärr får de inte ofta annat än i stil med "du är så jävla ful och har inga bröst" som svar på det mesta (eftersom alla vet att kvinnor kränker man genom deras utseenden och män genom intellektet). Men de gör det ändå! Är där! Försöker balansera upp all skit med klokhet! Superhjältar!
Jag själv blir ofta alldeles för arg och har för få anlag för pedagogik, men om inte annat så kan vi väl peppa varandra i vad man än väljer att göra och hur vi än väljer att angripa debatten/debatterna på cyberspace/i vardagen.
Skicka hjärt-emojis, drottning-emojis, ballong-emojis till varandra och till alla som pallar stå emot den här skiten.
Älskar tjejer! Tjejer är bäst! Zara Larsson är fan bäst!
Och, så jag inte trampar på några tår: VISSA killar är fan skräp.
Okej. En annan peppig grej är min och Snuttz (vet inte om ni kanske uppfattar det lite obehagligt att vi kallar varandra för Snuttan, men det gör vi ändå) sms-konversation som såg ut ungefär såhär hela gårdagen och vi höll på att kola för att livet kändes så roligt:
Tips! Kör den här i helgen:
Puss! /Alice